Kort om att skriva svenska

Svenskan är faktiskt ett kommunikationsverktyg. Man brukar säga, att tre K:n utmärker en god stil: klart, kort och konkret. Upphör att använda otympliga texter, som har vårdslös eller ovårdad stil och förlängningssjuka. Gör inte fumliga översättningar från finskan. Det behövs litet självdisciplin för att gå från krångelspråk till klarspråk med svensk formulering.

Regeln om klarhet är viktigast. Man måste alltid uttrycka sig så tydligt, att ingenting kan uppfattas på annat sätt, än det man åsyftar. För klarheten gäller det främst att använda rätt ord. Man bör ge akt på ordens verkliga betydelse. Att välja det rätta ordet försvåras av att svenskan överflödar av ord.
a) Ord, som låter lika men har olika betydelser.
b) Ord, som är likartade eller besläktade men har icke alldeles samma betydelse, s.k. synonymer. Sådana är en värdefull tillgång, eftersom de ger fina nyanser eller skiftningar. Dessutom kan rätt valt ord förkorta texten t.ex. om man översätter från ett annat språk.

En mycket viktig fordran är, att texten skall vara kortfattad, enkel och smidig. Korta ord fungerar som tecken, varmed de kan läsas snabbt. Undvik långa sammansatta ord. Vanligtvis orsakar sammansatta ord inga problem, men om de blir för långa blir de svåra att läsa och att förstå. Läsaren spårar lätt ut eller missförstår texten. Föredra därför korta ord framom långa, då blir uttrycket också ledigare.
Skriv hellre armén än försvarsmakten
egnahem än egnahemshus
fartgräns än hastighetsbegränsning
hälsocentral än hälsovårdscentral
jordbruket än jordbruksnäringen
leg än legitimation
nästa år än nästkommande år
rum
eller lokal än utrymme
sopstation
än avfallsbehandlingsstation,
sophämtare
än avfallstransportentreprenör
öppettid
än öppethållningstid
osv.

Man bör akta sig för löst prat och slitna fraser och i stället söka göra språket konkret, dvs. åskådligt och uttrycksfullt. Det bästa uttrycket är ofta det, som ger läsaren en åskådlig föreställning, det som sätter hans känsla och fantasi i rörelse.

Exempel på korrekta korta uttryck

i en eller annan form,
på ett eller annat sätt,
en så saklig information som möjligt,
på kortaste möjliga tid,
vilken färg har den?
ta initiativ,
lämna in ett initiativ,
fatta beslut,
begå misstag,
begå brott,
ingå eller sluta avtal,
skriva eller sluta kontrakt,
ställa en fråga,
vare sig det regnar eller är vackert kommer jag att åka till landet,
vi kommer fram i tid vare sig vi tar flyg eller tåg,

Ordval

Ett synnerligen allvarligt problem är, att skribenten vilseleder läsaren genom att välja ord och uttryck som inte finns eller som inte har avsedd betydelse i svenskan. När läsaren måste ty sig till gissningar så är det ett tecken på att texten innehåller mycket allvarliga fel.
För att undvika detta, kan man t.ex. förfara på följande sätt:
1) Använd ett ordbehandlingsprogram som har svensk stavningskontroll.
2a) Kontrollera ordens betydelse i t.ex. Multimediautgåvan av Nationalencyklopedins ordbok.
eller Svenska Akademiens ordbok http://g3.spraakdata.gu.se/saob/
2b) Språklexikon LEXIN, svenska ord http://spraakbanken.gu.se/lexin/
2c) Kontrollera om ordet är svenska. Sök på http://www.google.se/ och bocka för "sidor från Sverige"

Där finns ganska litet ord som är "låtsas-svenska" eller "översättningssvenska". Om man får några hundra träffar, kan ordet vara svenska. Om träffarna är några miljoner, är ordet säkert svenska.

Mera om Svenska Akademiens ordlistor finns på http://www.saol.se/



Några regler om ordval

Man kan inleda en mening med men om man inte vill använda emellertid eller dock.

I skrift bör formen de och dem användas, inte "dom". "Dom" bör reserveras främst för återgivning av repliker. De som är att accepteras där man förr skrev dem som.

Nordiska ortnamnvokal får inte någon genitiv-s i slutet i fasta, namnliknande förbindelser: Borgå domkyrka, Vasa stad, Åbo hamn, Esbo gård.

Ortnamn på konsonant har en regelrätt genitivfom med s: Mariehamns stad, Houtskärs kyrka, Jorvs sjukhus.

Utomnordiska ortnamn får alltid ett s: Moskvas universitet.

Tillfälliga förbindelser måste alltid ha ett genitiv-s: Borgås bredaste gata, Vasas småbåtshamn, Vandas utgifter.

Adjektivformer på -e i maskulinum: den lille pojken, hans gamle far, den kände författaren, Karl den store.
Adjektivformer på -a i femininum: den lilla flickan, Katarina den stora. a-formen används vid alla substantiv som inte betecknar människor.

Prepositioner

Den oriktiga användningen av prepositionen åt gäller framför allt: 1) åt i stället för för, b) åt i stället för till och 3) åt i stället för konstruktion med dativobjekt.

1) Det riktiga är: hon berättade en nyhet för mig, han förklarade uppgifterna för klassen, hon visade sitt betyg för föräldrarna, man spelar ett stycke för någon.

2) Det riktiga är: man skriver brev till någon, ringer till någon.

Till och inte åt vid skicka, sälja, köpa: skicka ett paket till någon, han sålde sin bil till någon, hon köpte en ros till sin vän.

3) Vid verben ge och säga är att föredra en konstruktion med dativobjekt: de gav sin vän en kamera, han gav hunden mat, hon gav honom en blick, hon berättade mig en hemlighet, kom hit så ska jag visa dig.

Skrivråd om prepositionsval
http://www.abo.fi/csk/web/askrivande/skrivrad/prepositioner.htm

Kontrollera med stavning och grammatik med:
http://skrutten.nada.kth.se/grim/install.html
klicka här för Tips om istallationen

Varför underkänner språkgranskarna en del texter
http://www.abo.fi/csk/web/askrivande/sprakgranskning/varfor-underkanna.htm

Språkrådet
http://www.sprakradet.se

Tidningarnas Telegrambyrås skrivregler
http://www.tt.se/ttsprak

Reuters rutor i Hufvudstadsbladet
http://www.kotus.fi/svenska/reuter

Sveriges Radios språkvårdssidor
www.sr.se/cgi-bin/mall/artikel.asp?ProgramID=2350&Artikel=668684

Terminologicentrums termråd
http://www.tnc.se

Språkvårdsportalen
http://www.svenskaspraket.nu

Räkneord skrivs alltid med siffror i samband med måttenheter skrivna som förkortningar: 2 m, 7 min, 6%. Också vid numrering: rum 12, klass 8, nr 3. Även vid statistiska jämförelser: 3 rätt, 8 fel.

I vanlig löpande text användes bokstäver för antal upp till tolv och i många fall ännu fler.

Vid skrivning av datum säger en regel att ordet "den" skrivs ut när månaden skrivs med bokstäver: fredagen den 11 januari 1991.

Med siffror skrives datumen: 11. 1. 1991 eller 11/1 1991

Om veckodagen skrives, är den i obestämd form: fredag 11. 1. 1991



Obs! punkt i svenskan sätts ut bara mellan siffror. Alltså: 11-12.1 och 3-4. 2. 1991

I svenskan skrives inte punkt efter ordningstal (såsom i finskan), utan antingen kolon följt av ordningstalets sista bokstav (1:a, 3:e, 22:a) eller, när det av sammanhanget är klart att det är fråga om ett ordningstal, bara siffran: 3 våningen, 2 upplagan.

Pluralis

Den svenska pluralböjningen av substantiv följer en mycket klar regel. En typ av substantiv där osäkerheten är stor är emellertid substantiv av främmande ursprung som är realgenus (en-ord) och avslutar på en annan obetonad vokal än -a eller -e.

Men även om det råder en viss osäkerhet är en sak i varje fall klar: -n som pluraländelse används i svenskan bara i neutrala (ett-ord) på vokal. Vi talar om ett dike, flera diken, ett tema, flera teman, ett jippo, flera jippon, ett anförande, flera anföranden. Däremot har en-ord aldrig -n som pluraländelse, och inte heller en-ord på -ande (en ordförande).

Någon allmängiltig regel för hur man bildar pluralis av främmande ursprung som slutar på annan obetonad vokal än -a eller -e, finns inte, men vi kan urskilja vissa huvudmönster. Till orden -o går det i allmänhet bra att bara lägga till -r: videor, stereor, silor, cembalor. I vissa fall finns det i rikssvenskan en tendens att hellre använda -er som ändelse, t.ex. siloer. Ändelsen -er är också den vanligaste vid ord på -y och -u, t.ex. juryer, guruer. I ett litet antal fall förekommer -ar som i babyar.

Pluralformen av taxi är antingen oförändrat taxi eller sammansatt taxibilar. Oförändrad form i pluralis är också det naturliga när det gäller t.ex. bilmärken som slutar på vokal: Volvo, Porsche, men däremot tre Saabar.

Källa: SKRIVA SVENSKA av Helge Gullberg, Svenska Bokförlaget Bonniers

Exempel på svårläst text, där man definitivt spårar ut:

Om du använder en lokal nätförbindelse, tryck på knappen "Inställningar för lokalt nätverk (LAN)" (Lan Settings) som finns under punkten "LAN-inställningar" (Lan settings), välj punkten "Använd en proxyserver" (Use a proxy server), tryck på knappen "Avancerat" (Advanced), kontrollera om proxyserverns adress och portnummer har definierats i punkten "HTTP". Om punkten "Secure" är tom, välj punkten "Använd samma proxyservern för alla protokoll" (Use the same proxy server for all protocols). Punkten "Använd inte proxyservern för adresser som börjar med:" (Do not use proxy server for addresses beginning with:) kan vara tom. Godkänn ändringarna med "OK".

Källa: Samlink Ab Internetbankens bruksanvisning



Nyttiga Språkresurser på Nätet:
http://www.inetmedia.nu/sprak/links.shtml
http://www.kolumbus.fi/seanhype/luckan/samlingen.html#information_sprakvard

Svensk rättstavning:
http://www.nada.kth.se/~viggo/stava/

Svensk grammatik granskare:
http://skrutten.nada.kth.se/grim/install.html
klicka här för Tips om istallationen

Svensk grammatik:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Svensk_grammatik



Om du ser denna sida utan innehållsförteckningen i en ruta till vänster, klicka här för att få fram den.

4 februari 2009