Home Artikkeleita Esitelmiä Ikoner Kirjoja Religionsfilosofi 10 teesiä 10 teser teosofia Yleiskäsitteitä

Päivitetty 11.05.2007

E-mail: harry.hilden@pp.inet.fi

RELIGIONSFILOSOFI

De flesta människors misstaglyckan.jpg (81805 bytes)

Människan tror, att lyckan är någonting materiellt...

Vad är orsaken till sökandet?

Vad söker människan?

Varför söker alla någonting?

Dessa frågor engagerar många.

Den teosofiska synen på frågan är att människan söker lyckan. Men när människan inte förstår vad lyckan är försöker hon nå den på olika vis, av vilka den vanligaste (orätta) metoden är att samla på en mängd egendom. Men den materiella lyckan tycks alltid flytta sig bakom nästa objekt, så man tycks inte finna någon bestående lycka i prylarna.

Det finns sådana som söker lyckan ur olika illusioner. Begäret och sinnena drar människorna i mångahanda olyckor, fastän målsättningen för lyckosökaren är just tvärtom. Orsaken därtill är människans illusion om vad som ger lycka.

Människan söker också lyckan ur sinnesförnimmelser, droger och alkohol, då hon tror sig nå lyckan via dessa. Men en sådan lyckosökare bedrar alltid sig själv.

Teosofin lär att människan omedvetande hela tiden söker Gud (= lyckan). Om människan förstår detta, kan det blinda sökandet avslutas. Då blir teosofins stig synlig, som visa lärare och mästare genom tiderna har hänvisat till. Då upphör det huvudlösa sökandet, emedan sökaren har fått målet för sitt sökande i sikte.

Religion och logik

Beträffande religionsbegreppen hamnar man lätt i slitningar. Man måste nämligen tro på någonting eller på något bestämt vis för att vara troende. Om man inte gör det, är man hedning eller irrlärd. Med andra ord: en troende måste acceptera många påståenden – även ologiska – som sanningar utan att få ifrågasätta dem ens i sitt inre.

När man fördjupar sig i religionerna märker man, att det, som man i dem tror på, inte är någonting gemensamt för alla religioner; inte ens för alla dem som bekänner samma religion. Inom samma basreligion tror man på många olika vis. Vad man tror anknyter vanligtvis till den hjärntvätt man emottagit såsom barn och av den i omgivningen förhärskande religionsversionen under uppväxtåren.

Människorna fruktar att tänka på religiösa frågor, ty århundradena igenom har de som tänkt över religiösa saker hamnat i trångmål. Det är synd att tvivla, så det är säkrare att bara tro och inte spekulera. Det är viktigt, att om man tillhör en viss religion så skall man tro likadant som andra i "sekten" ifråga gör. Om man tillhör tillexempel adventisterna är det viktigt att lördagen är vilodag; annars är man inte en riktig adventist. Om man av en tillfällighet råkar vara pingstvän måste man acceptera tungomålstalandet; annars är man väl inte kristen, ingen riktig pingstvän. Möjligheten att hamna till helvetet finns, om man inte tror "rätt" i dessa sammanhang.

Ovan beskrivna avvikelser i tolkningarna förorsakar det, att – beroende på räknesättet – det finns mellan 500–3000 olika tolkningar av den kristna tron. Det finns även avvikelser inom kristendomen i Finland ( åtminstone inom den evangelisk-lutherska kyrkan) och mycket som baserar sig enbart på tro. Jag avser inte bara tron på återrlösningen, som är gemensam för alla kristna, utan tron på några nödvändigheter för att kunna kallas kristen. Man bör vara döpt, konfirmerad och ha fått nattvarden, förrän man för egendel kan vara säker på himmelriket. Om dessa attribut fattas den döende, kan man inte säga någonting med säkerhet om den döendes möjligheter till himmelriket, ty hur man har levt sitt liv här nere har ingen betydelse. Om den "rätta tron" saknas en, är allt förgjort. Om man tror "rätt", är allt i sin ordning och himmelrikets fröjder garanterade.

I en annan kultur kan det vara livsviktigt att få hålla i en kosvans i dödsögonblicket. Även detta garanterar någon evig salighet.

I islamkulturen är den högsta trängtan att få stupa i strid för den "rätta läran". Paradiset är då garanterat. Likadant var förhållandena i det kristna Europa under korstågstiden, när man stred för den "enda rätta tron". Somliga ser vårt fortsättningskrig som ett fälttåg mot ateismen. Också här lovades eventuella stupade himmelriket. Hur det gick för dem torde vara okänt. Men åtminstone muslimernas präster garanterar sina stupade denna lön.

Dethär var några exempel på hur man tror i världen. Slutvärderingen blir: religion har ingenting med logik att göra. Religion är närmast urspårad tankeverksamhet, och ändå har de flesta av oss fått förnuftet som födelsegåva!

Man lär i kristendomen, liksom även i andra religioner, att man bör använda sitt förnuft i "världsliga" frågor. Men ändå fordrar man, att så fort man rör sig inom religiösa gebit, så skall förnuftet läggas på hyllan. Denna slutsats drar man åtminstone av den kristna undervisningen.

Till tron på förlossningen hör även en hel del andra attribut, vars uppgift endast är att binda själen. Att sådant godtas, visar kronisk brist på logik.

Är inte den medfödda visheten en kombination av erfarenheter från det första cellstadiet till dagens människa? Har inte varje individ i sitt undermedvetande hela livsutvecklingsbågen? Är inte vårt förstånd idag ett sammandrag av erfarenheter från tidigare liv i olika former och detta liv i denna form? För dem, som accepterar återfödelsen – reinkarnationen – är detta en logisk verklighet. För "en gång födda" är detta oklart av förståeliga skäl.

Den människa som söker sanningen om tillvaron bör framför allt tänka rationellt.

Så gör man i det teosofiska tänkandet och därför har i de kretsarna fötts en logisk acceptabel förklaring på tillvaron.

Allt som sker har en logisk grund. Man vet, att människan har en logisk uppgift i tillvaron. Fysikern Albert Einstein har rört sig på samma linje; han sade, att Gud spelar icke tärningsspel.

I det logiska tänkandet är förnuftet ett slags stabilisator. Helhetsbilden skapas medels kända logiska faktorer som inte går att förena med tro som förekommer inom religionerna, ty då skulle hela byggnadsverket rasera. Logiskt tänkande ger förutsättningar för intuitionen – förståendet. När man har samlat in tillräcklig mängd logiska fakta behövs endast en faktor till för att en ny innovation eller vetskap skall födas av den redan befintliga uppfattningen, i kombination med den senaste tanken. Skeendet kan jämföras med kaleidoskopskeendet, där en enda rörelse helt kan förändra helhetsbilden. Detta är en logisk förklaring på hur nya tankar, nya innovationer och nya åsikter bildas. Så fungerar intuitionen.

Det beskrivna motsvarar fullt skeendena i naturen. Tankarna och människans psyke lyder strikt naturens lagar såsom naturen i övrigt. Det nämnda skeendet kallas i teosofisk filosofi för "utvidgning av medvetandet". Cirkeln runt medelpunkten vidgar sig; jagets yttre gräns utvidgas. En dylik utvidgning av medvetandet är för var och en möjlig. Därför kan varje sökare åtminstone teoretiskt uppnå "nirvana". Nirvana är således en logisk verklighet.

Så har man i årtusenden lärt i österled. Men en första förutsättning för att lyckas är att man lämnar bort all den slagg som föds genom blind tro på dogmer och religionernas ologiska vetskap. Vetandet bör ges livsrum även i religiösa frågor ty tillvaron kan analyseras logiskt och förstås.

Begreppet "tro" är en osäker faktor i sakliga diskussioner. Därför är det ofruktsamt att diskutera religion med en troende. En fruktsam diskussion kan – paradoxalt nog – verkställas endast med en icke-troende.

Jag avser i det föregående naiv "barnatro" på legender och dogmer och vettlösa förklaringar, som rakt strider mot logikens alla lagar och sunt förnuft. Jag förnekar dock inte, att det finns en högre vetskap (en form av beprövad förståelse) som föds när medvetandet övergår i ett högre plan. Detta kan ibland ske mycket spontant när en samlad visdom, en holistisk vetskap eller då medvetandet i en spontan metamorfos byter medvetandeplan. För detta tillstånd är betecknande, att man inte kan beskriva det i alldagliga termer. Så kan människan erfara kontakt med ett högre SJÄLV; man må kalla det Brahman, Gud, Allah eller vad som helst.

Tilläggsuppgifter om teosofin:

På svenska: Teosofiska Samfundet i Sverige

På finska: Teosofinen Seura r. y.

www.teosofinenseura.fi