Global uppvärmning

Global uppvärmning, olika synvinklar på problemet

Urban begyggelse, temperaturpåverkan

Då man studerar global uppvärmning stöter man på problemet urban uppvärmning. UHI (Urban Heat Island) betyder att bebyggelsen runt en temperaturmätstation kan tänkas påverka mätningarna. Alla som bor i utkanten av en storstad och regelbundet måste ta sig till stadens centrum kan direkt se att centrum av staden i allmänhet (då det inte blåser kraftigt) är märkbart varmare än periferin. Detta är helt naturligt. Uppvärmning/luftkonditionering kommer att värma luften både på sommaren och på vintern. Trafiken producerar mycket värme. Hus absorberar värme på dagen och frigör den på natten. Asfalterade områden i närheten av en temperatursensor leder till en märkbar uppvärmning jämfört med gräsmatta eller grus o.s.v.

Det var därför rätt överraskande då IPCC (AR4) hänvisade till en vetenskaplig artikel av Thomas C. Peterson (se abstract nedan) som konstaterade att ingen urban uppvärmning går att se:

Assessment of Urban Versus Rural In Situ Surface Temperatures in the Contiguous United States: No Difference Found

THOMAS C. PETERSON National Climatic Data Center, Asheville, North Carolina (Manuscript received 26 May 2002, in final form 23 February 2003)

ABSTRACT

All analyses of the impact of urban heat islands (UHIs) on in situ temperature observations suffer from inhomogeneities or biases in the data. These inhomogeneities make urban heat island analyses difficult and can lead to erroneous conclusions. To remove the biases caused by differences in elevation, latitude, time of ob- servation, instrumentation, and nonstandard siting, a variety of adjustments were applied to the data. The resultant data were the most thoroughly homogenized and the homogeneity adjustments were the most rigorously evaluated and thoroughly documented of any large-scale UHI analysis to date. Using satellite night-lights–derived urban/ rural metadata, urban and rural temperatures from 289 stations in 40 clusters were compared using data from 1989 to 1991. Contrary to generally accepted wisdom, no statistically significant impact of urbanization could be found in annual temperatures. It is postulated that this is due to micro- and local-scale impacts dominating over the mesoscale urban heat island. Industrial sections of towns may well be significantly warmer than rural sites, but urban meteorological observations are more likely to be made within park cool islands than industrial regions.

IPCC kommenterade rapporten på följande sätt:

Over the conterminous USA, after adjustment for time-of-observation bias and other changes, rural station trends were almost indistinguishable from series including urban sites (Peterson, 2003; Figure 3.3… One possible reason for the patchiness of UHIs is the location of observing stations in parks where urban influences are reduced (Peterson, 2003).

I motsats till många andra forskare på klimatområdet gav Peterson en lista (mycket bra!) över de använda stationerna till Steve McIntyre som under en längre tid har utvärderat de data som ligger bakom påståendena om en betydande antropogen uppvärmning. En lista över stationerna betyder att det är möjligt att gräva fram i princip alla underliggande mätdata och kontrollera att artikelns slutsatser stämmer. Steve McIntyre grävde fram mätdata för både de urbana och rurala (landsbyg) stationerna. Då man ritar ut trenderna i datamängderna får man bilden nedan. Bilden visar temperaturförändringen i en grupp urbana mätstationer (överst), därefter följer temperaturutvecklingen i en grupp stationer på landet (rurala) och sist visas differensen mellan de två kurvorna.

Differensen visar tydligt hur temperaturen i den urbana gruppen mätstationer har stigit med ca. 0,7 grader C under det senaste århundradet (i USA). Denna temperaturstegring syns inte i mätningarna på landet som kan antas vara mindre påverkade av urbanisering. Temperaturstegringen man ser i de urbana stationerna motsvarar exakt den globala uppvärmning IPCC anser har skett under de senaste hundra åren.

Steve McIntyre valde också ut ett mindre antal verkliga städer. I listan över urbana stationer fanns ett antal stationer som mera korrekt borde ha klassificerats som landsbygd. Då man jämför de verkliga "urbana" stationerna d.v.s. städer med landsbygdsstationer får man kurvan nedan.

Kurvan visar nu en trend (differens) på över två grader C över det senaste århundradet. Denna differens antar då att landsbygdsstationerna inte har påverkats av bebyggelse under denna tid. Detta antagande är med till visshet gränsande sannolikhet felaktigt. En mänsklig påverkan på landsbygdstationerna till följd av ny bebyggelse ökar trenden ytterligare.

Hur är det möjligt att man hänvisar till Petersons artikel vars slutsats är att ingen signifikant urban inverkan går att se. Bilderna ovan visar entydigt att de urbana stationerna har blivit varmare medan landsbygdsstationerna i stort sett saknar trend. Hur är det möjligt att så grova fel som konklusionerna i Petersons artikel går igenom den vetenskapliga kvalitetskontrollen. Detta exempel visar tydligt hur viktigt det är att alla mätdata som används i vetenskapliga publikationer är fritt åtkomliga för kontroll. Resultat som inte kan kontrolleras är inte vetenskapliga resultat oberoende av i vilken vetenskaplig skrift materialet har publicerats. Oreproducerbara resultat är tyckande/påståenden. Listor över mätstationer som har använts för att beräkna den globala temperaturtrenden är hemliga (t.ex. Jones). Vilken vikt kan man ge påståendena om en katastrofal global temperaturökning då landsbygdsstationer inte visar trenden (ovan) och de mätdata som ligger bakom de globala uppskattningarna inte kan kontrolleras.

Du är besökare nummer: .