Svenska dagen genom tiderna

Svenska dagen genom tiderna
Svenska dagen, finlandssvenskarnas egen dag, firas den 6.11. Under dagen ordnas det olika festligheter och evenemang i Svenskfinland. Svenska dagen föddes ungefär hundra år sedan. I början på 1900-talet härjade häftiga språkstrider i Finland. Folket delades upp i fennomaner och svekomaner. I avsikt att försvara det svenska språket inrättade Svenska Folkpartiet en svensk dag - på Gustaf II Adolfs dödsdag den sjätte november. På den tiden sågs Gustaf II Adolf nämligen som en stor hjälte och frihetskämpe. Medborgarfester ordnas på svenska dagen och speciella "svenska dagen" -märken säljs till förmån för Svenska Kulturfonden. 1930-talet kännetecknades av häftiga språkstrider – svenska dagen utmynnade i sammandrabbningar där polisen blev tvungen att skilja åt studenterna med vattenkanoner. Idag känns sådana slagsmål avlägsna, i en tid där svenska dagen har krympt till att betyda ett sofistikerat party i för enstaka finlandssvenskar och obligatoriska "klipp och klistra" -lekar för alla svenskspråkiga dagisbarn.

I Sverige firas Gustav Adolfs dag främst i Uppsala, till minne av de rikedomar, som han skänkte universitetet. Dagen började högtidlighållas i början av 1800-talet. I Göteborg, som  år 1621 grundades av Gustav II Adolf, har dagen uppmärksammats särskilt, bl.a. genom att läroverksungdomarna förr tågade till Gustav Adolfs Torg där flammande tal hölls. Det var också i Göteborg som de speciella Gustav Adolfs bakelserna började säljas vid sekelskiftet. Ännu på 1800-talet firade man även i Helsingfors denna dag, genom att dricka konungens skål och tända ljus i fönstren. 

Svenska Folkpartiet valde år 1908 att fira Gustav Adolfs dag som en svensk dag i Finland. Man önskade att alla svenskatalande i vårt land skulle känna en samhörighet med varandra, att de skulle känna sig som finlandssvenskar. Man ville också att den svenska kulturen i Finland skulle bevaras och vårdas. Den som vill hålla på gammal tradition, tänder ljus i fönstren på kvällen den 6 november. Från Sverige kommer seden att äta en Gustav Adolfs bakelse på svenska dagen. Gustav Adolfs bakelse är ett bakverk av marsipan eller sockerkaka som pryds av kungens bild i relief och profil, vilken gjuts av choklad i formar. 

Den motsägelsefulle Gustav II Adolf 
Kolla i Wikipedia hur hjältekonungen Gustav II Adolf stupade under dimmiga omständigheter i Lützen den 6 november 1632. Kolla också in författaren och historikern Peter Englund. Han presenterar en berörande populärvetenskapliga syn på Gustav II Adolf - bakom kulisserna. Men vad har svenska dagen att göra med Svenska veckan? Kolla! Vilken statskupp. Svenska veckan i Helsingfors ordnas år 2006 för femte gången och har blivit en etablerad del av Svenska dagen firandet. Veckan ordnas och koordineras av Helsingfors stads kulturcentral.

Läs mera om: 
 - Svenska dagen genom tiderna
 - Den motsägelsefulla Gustav II Adolf
 - Gustav II Adolf - enligt Wikipedia
 - Sök på Google: "svenska dagen"
 - Kolla in Svenska veckan

Copyright © Svenska Centralarkivet


¤