Assa, "A Portrait of the Artist's Daughter at a Certain Moment" (Scherzo för 11 musiker) (1996-97)

Bilden: Min dotter Ingrid ("Assa") sommaren 1997.
Speltid: 6'10"
Ensemble: piccolo, oboe, basklarinett, fagott
valthorn, trumpet
slagverk [crotales/klockspel, tam-tam](1 musiker)
piano
viola, violoncell, kontrabas
t. 91-97 (tempo: Allegretto vivace)
Material: Informationscentralen för Finlands musik, Helsingfors
Framföranden:
U 4.12.1999 Lahtis kammarmusiksällskap
Minna Lidsle (picc), Lasse Junttila (ob), Jyrki Saloranta (clb), Harri Ahmas (fg),
Mia Kasper (cor), Sami Siikala (tr),
Markku Krohn (perc), Tarmo Järvilehto (pno),
Anu Airas (vla), Teet Järvi (vlc), Eero Munter (cb)
dir. Esa Heikkilä
P.V:s kompositionskonsert, Tempelplatsens kyrka, Helsingfors
II. 27.12.1999 YLE:n Ykkönen. Radioutsändning av I.
Verkkommentar:
Skriven som bidrag till "Uussävel" - kompositionstävlingen ordnad i samarbete med bl.a. Finlands Tonsättare r.f. och Åbo musikfestspel sommaren 1997. Stycket, som inte nådde finalplats, har därefter komprimerats och omarbetats.
Musiken är utpräglat programmusikalisk och beskriver i stort sett en stunds yster lek tillsammans med min dotter Ingrid (till vardags kallad "Assa"). Leken förmörkas tillfälligt av en tilltagande irritation och osämja, men återgår till det gamla efter en försonande kram.
Trots att det från början inte varit min avsikt, fick jag genom "Assa" också förverkligat ett alldeles eget bidrag till den bland finländska tonsättare så populära "A-serien", dvs. den grupp av kompositioner vars titlar utgörs av korta karaktäristiska namn, inte sällan omfattande endast fyra bokstäver och - givetvis - inledda med bokstaven "A": Alone och Aspis (Erkki Jokinen), A, Ark och Alba (Olli Kortekangas), Angst (Jukka Koskinen), Away, Aura och Arena (Magnus Lindberg), Amers (Kaija Saariaho), Aiva (Harri Suilamo), samt Alma och Aion (Jukka Tiensuu), för att nu ge några exempel.
Einojuhani Rautavaara benämnde sin komposition Canto III för stråkorkester från år 1972 "A Portrait of the Artist at a Certain Moment" och jag kunde helt enkelt inte avhålla mig från att benämna Assa "A Portrait of the Artist's Daughter at a Certain Moment"; eftersom det ju just är det stycket handlar om. Några andra likheter med Rautavaaras komposition utöver denna finns inte.