Tillägnad min dotter Ingrid. (bilden)

Speltid: 19'30"

Rekommenderad minimibesättning: 66432

Material: Tonsättaren (e-post: vidje@kolumbus.fi)

Framföranden:

U 23.03.1996 Mellersta Österbotterns Kammarorkester, dir. Juha Kangas
Jakobstads kyrka

II 12.12.1996 Uleåborgs stadsorkester, dir. Arvo Volmer
Madetoja-salen, Uleåborg

Verkkommentar (ur programbladet till U):

Under våren 1994 var jag sysselsatt med en komposition "Am Scheideweg" ("Vid vägskälet") för blåskvintett. Redan under arbetets gång insåg jag att det scherzoparti kvintetten huvudsakligen består av, egentligen lämpade sig mycket bättre för en större ensemble, närmast stråkorkester. Tanken på att skriva något som förhoppningsvis skulle kunna komma att intressera Mellersta österbottens Kammarorkester och dess dirigent Juha Kangas hade också då en längre tid föresvävat mig. Under sommaren 1994 transkriberade jag blåskvintettscherzot för stråkorkester samtidigt som jag började utarbeta en inledande sats till en komposition jag föreställde mig i slutändan bli en stråksymfoni. Senare under hösten tillkom den sista satsen och under vintern 1995 den andra. I det skedet var jag redan medveten om att jag inte skrivit någon symfoni i egentlig mening, eftersom den tematiska och motiviska utvecklingen av det musikaliska grundmaterialet motsvarade inte mina kriterier för ett symfoniskt tänkande. Därför kom jag att stanna för namnet 'sinfonietta', vilket närmast motsvarar en 'liten symfoni'. (Jag undvek också medvetet beteckningen 'svit' eftersom jag inte ville unna musiker nöjet att förlänga det ena skaftet på v:et och tillfoga ett k-streck.)
Även om den musikaliska gemenskapen med "Am Scheideweg" inte symboliskt bör överbetonas, tillkom sinfoniettan ändå i ett brytningsskede i mitt liv. Min dotter föddes juldagen 1994 och kompositionen präglas onekligen av både ångest inför det förestående faderskapet och av en djup tacksamhet inför det nya livet. Det var helt naturligt att sinfoniettan skulle tillägnas henne.